Frågor och svar

Järnsandshögar på Boliden Rönnskär

Klicka på frågorna nedan för att fälla ut svaren.

Hur används järnsand?

Järnsand har använts som konstruktionsmaterial sedan mitten av 1970-talet i Skellefteå. Järnsand är ett kostnadseffektivt material med mycket goda egenskaper för markisolering och dränering vid väg- och huskonstruktioner. Vägar byggda med järnsand kräver mindre underarbete, mindre volymer konstruktionsmaterial och håller längre. Att använda järnsand innebär också att man bidrar till resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin. Alternativet till järnsand är att bryta jungfruligt material från bergtäkter.

Se användaranvisningen här: Användaranvisning

Hur ser Skellefteå kommun på järnsand?

Skellefteå kommun har infört nya restriktiva regler för användning av järnsand efter att ha beslutat att klassificera järnsand som ett avfall istället för som tidigare, en produkt. Detta är en tolkning som kommunen säger sig ha gjort baserat på Naturvårdsverkets handbok där generella riktvärden finns för att klara kriteriet ”mindre än ringa risk”, d v s helt ”fri” användning utan restriktioner. Dessa riktvärden är mycket lågt satta och motsvarar genomsnittet för bakgrundshalter i jord och morän i Sverige. Kommunens beslut står i strid med Mark- och miljödomstolens tillståndsbeslut från 2013, där järnsand bedöms som en biprodukt.

Skellefteå kommun har på senare tid godkänt användning till några projekt i Skellefteå. Har det gjort att Bolidens avsättning ökat?

Hittills handlar det om projekt som drivs i kommunens egen regi. En begränsad mängd järnsand behövs, och den kommer att tas från kommunens interna lager. Boliden avvaktar beslut från Mark- och miljödomstolen i några frågor som skulle innebära ökad avsättning. Den volymmässigt största är kommunens ansökan om att använda järnsand för utbyggnaden av hamnen i Skelleftehamn.

Om järnsanden är så bra, varför säljs den inte till andra kommuner?

Järnsanden ska användas lokalt, eftersom kostnaderna för långväga transport blir för höga. Dessutom finns i många regioner liknande material, som används lokalt på samma sätt som järnsanden.

Vad gör Boliden för att förbättra järnsandens egenskaper?

Järnsanden har redan nu mycket goda egenskaper när det används som konstruktionsmaterial. Alla produkter behöver utvecklas. Därför deltar Boliden i flera forskningsprojekt för att utreda möjligheterna att modifiera järnsanden så att den ska gå att använda i nya applikationer. Avgörande är om det går att förändra innehållet utan att göra avkall på egenskaperna, t ex lakbarhet, stabilitet och vattengenomsläpplighet. Ett användningsområde som utreds är järnsand som komponent i byggprodukter.

Är järnsanden CE-märkt?

En sådan process pågår. Bolidens avsikt är att få järnsanden produktcertifierad som ballastmaterial under 2017.

Skulle järnsand kunna deponeras i det underjordsförvar som Boliden för närvarande bygger i anslutning till smältverket?

Underjordsförvaret ska användas för deponering av farligt avfall, inte en användbar produkt. Att deponera järnsanden i underjordsförvaret vore varken kostnads- eller resurseffektivt.

Om järnsanden inte godkänns för användning, utan enda lösningen blir deponi, vad blir Bolidens kostnader för detta?

Att deponera järnsanden istället för att använda den på anvisat sätt är verkligen den sämsta lösningen. Deponering stämmer inte alls överens med att Sverige vill ha en cirkulär ekonomi. Där ingår att återanvända de material som finns tillgängliga istället för att t ex bryta jungfruligt material som bergkross. Den eventuella kostnaden för deponering är för tidigt att uppskatta, då många olika parametrar behöver vägas in. Det går inte heller säga när eventuella kostnader för deponering kan uppstå.

Vad är järnsand och vad består den av?

Järnsand utvinns som en biprodukt från smältverkets kopparframställning, där basen är råvaror från gruvor och olika återvinningsmaterial, t ex elektronikskrot.

Järnsand, eller granulering som materialet kallas i regionen, innehåller vanligt förekommande mineraler som förenats till en kemiskt stabil glasartad förening. Huvudbeståndsdelarna är järn och kisel, järnet kommer från gruvråvarorna och kiseln från den sand som används som slaggbildare. I järnsanden finns även små mängder koppar (0.5%) och zink (1.3%). Innehållet av övriga grundämnen, främst metaller, är generellt sett under 0.1%.

Är järnsand farligt?

Järnsand har ingen känd negativ miljö- eller hälsopåverkan om den används korrekt, men precis som för annat konstruktionsmaterial kan viss utlakning ske om användning sker på felaktigt sätt.  Som vägledning för korrekt användning har Boliden Rönnskär tagit fram en användaranvisning. För att dra nytta och få bästa effekt av järnsandens goda isolerande och dränerande egenskaper, är det viktigt att användaranvisningen följs.

Under åren har ett flertal undersökningar utförts och hittills har inga negativa miljöeffekter kunnat påvisas. Exempel på undersökningar

(se rapporterna här):

  • Fältundersökningar (lång- och korttids) på vägar/cykelvägar/bostadsområden
  • Arbetsmiljömätningar för personer som arbetar med materialet vid t.ex. konstruktion av vägar
  • Fördjupade undersökningar och utvärdering av provsträckor med alternativa material på Björsbyvägen.
  • Laktester och toxikologisk undersökning hur olika organismer påverkas av lakvattnet

Vilket är alternativet till järnsand?

Alternativet till järnsand är jungfruligt material från bergtäkter, exempelvis bergkross som bryts ur gråberg. Bergkross har egenskaper som liknar järnsanden, exempelvis kan bergkross också laka metaller om det används felaktigt. Bergkross är dock ett material som måste genomgå en egen brytningsprocess för att kunna användas. Det är därför långt mindre resurseffektivt än järnsand.

Vad säger Mark- och miljödomstolen om järnsand?

Miljöbalkens regler om avfall och biprodukter bygger på EU:s s.k. avfallsdirektiv från 2008 (dir. 2008/98/EG). Hur reglerna ska tolkas och tillämpas bestäms därför av rättspraxis från både svenska domstolar och EU-domstolen.

Verksamheten vid Boliden Rönnskär har nyligen tillståndsprövats av Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt. I tillståndsprövningen diskuterades frågan huruvida nytillverkad järnsand utgör en biprodukt eller ett avfall. Domstolen konstaterade då, år 2013, att den järnsand som produceras vid Rönnskär är en biprodukt och inte ett avfall.

Hur ser Boliden Rönnskär på kommunens definition av järnsand?

I motsats till domstolens bedömning har Bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun intagit ståndpunkten att järnsand är ett avfall. Detta trots att det inte har skett någon förändring av rättsläget sedan Mark- och miljödomstolens bedömning, om att järnsanden är en biprodukt. Varken lagstiftningen i sig eller rättspraxis om hur lagstiftningen ska tolkas har förändrats. Sedan 2011 är järnsanden även godkänd och registrerad som biprodukt i EUs kemikalieregister, REACH.

Boliden Rönnskär anser att Skellefteå kommuns definition av järnsand som ett avfall är felaktigt då definitionen går emot Mark- och miljödomstolens bedömning som är vägledande för tillsynsmyndigheten. Dessutom menar Boliden Rönnskär att kommunens definition kraftigt försämrar främjandet av en hållbar cirkulär ekonomi.

Hur ska jag som privatperson hantera användning av järnsand?

Numera måste man anmäla och få tillstånd av kommunen för att få använda järnsand. Kommunen har också infört regler om anmälningsplikt om man vid grävningsarbeten hittar befintlig järnsand. Uppgrävt material kan bli föremål för bortskaffning på deponi. Detta är en åtstramning kring användandet av järnsand som Boliden kan visa är onödig och där miljönyttan dessutom starkt kan ifrågasättas.  Att begränsa användningen av järnsand förhindrar återanvändning av ett befintligt material och främjar istället brytning av ändliga resurser.

Ska jag som husägare vara orolig?

Du som husägare behöver inte vara orolig.  Järnsandens mycket goda isolerande och dränerande egenskaper gör den utmärkt som konstruktionsmaterial i vägbyggen och runt husgrunder.  De undersökningar som utförts, både av Boliden och av oberoende aktörer, visar att järnsand inte har någon känd negativ miljö- eller hälsopåverkan om den används korrekt, men precis som för annat konstruktionsmaterial kan viss utlakning ske om den används på felaktigt sätt. Som vägledning för korrekt användning har Boliden Rönnskär tagit fram en användaranvisning.

Varför överklagar Boliden Bygg- och miljönämndens beslut?

Att använda järnsand innebär att man bidrar till resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin då alternativet till järnsand endast är att bryta jungfruligt material från bergtäkter. Järnsand är ett bra konstruktionsmaterial i vägar, både tekniskt och ekonomiskt, till gagn för skattebetalare, väghållare och trafikanter. Om järnsanden används inom rätt tillämpningar är det lätt att ta hand om och återanvända. Tolkningen som kommunen har gjort är baserad på en handbok av Naturvårdsverket. Handboken bortser från att riktvärdena är anpassade för att avfall ska kunna användas var som helst. Sådana riktvärden bör inte användas i tolkningen för järnsand då det är en väl beprövad och kartlagd produkt med ett väl avgränsat användningsområde.