Frågor och svar

Klicka på frågorna nedan för att fälla ut svaren.

Vad är järnsand och vad består den av?

Järnsand utvinns som en biprodukt från Boliden Rönnskärs kopparframställning, där basen är råvaror från gruvor och olika återvinningsmaterial.

Järnsand, eller granulering som materialet kallas i regionen, innehåller vanligt förekommande mineraler som förenats till en kemiskt stabil glasartad förening. Huvudbeståndsdelarna är järn och kisel, järnet kommer från gruvråvarorna och kiseln från den sand som används som slaggbildare vid smältverket. I järnsanden finns även cirka 0,7% koppar och cirka 1,3% zink.

Hur används järnsand?

Järnsand har använts som konstruktionsmaterial i Skellefteå sedan mitten av 1970-talet. Järnsand är ett kostnadseffektivt material med mycket goda egenskaper för markisolering och dränering vid väg- och huskonstruktion. Att använda järnsand innebär att man bidrar till resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin. Alternativet till järnsand är att bryta jungfruligt material från bergtäkter.

Här hittar du användaranvisningen (extern länk)

Är järnsand farligt?

Järnsand har ingen känd negativ miljö- eller hälsopåverkan om den används korrekt, men precis som för annat konstruktionsmaterial kan viss utlakning ske om användning sker på felaktigt sätt.  Som vägledning för korrekt användning har Boliden tagit fram en användaranvisning. För att få bästa effekt av järnsandens goda isolerande och dränerande egenskaper, är det viktigt att användaranvisningen följs.

Under åren har ett flertal undersökningar utförts och hittills har inga negativa miljöeffekter påvisats.

Läs rapporterna här

Vilket är alternativet till järnsand?

Alternativet till järnsand är jungfruligt material från bergtäkter, exempelvis bergkross som bryts ur gråberg. Bergkross har egenskaper som liknar järnsanden och kan också laka metaller om det används felaktigt. Bergkross är dock ett material som måste genomgå en egen brytningsprocess innan det kan användas. Det är därför långt mindre resurseffektivt än järnsand.

Lakar järnsand mer eller mindre metaller än bergkross?

Alla mineral lakar (vittrar) i någon omfattning, man hamnar så att säga aldrig på ”noll”. I studien Lidelöw et al (2017) (pdf, nytt fönster) konstateras att bergkross lakar lika mycket eller mer av vissa grundämnen (svavel, arsenik och bly) än järnsand, trots att bergkrosset innehåller lägre totala halter av dessa ämnen. Järnsand lakar mer av andra ämnen, framför allt zink och koppar. I sammanhanget är det mycket viktigt att se på användningsområdet och ifall en eventuell urlakning har någon faktisk betydelse. Vid användning i en husgrund sker ingen lakning, eftersom husgrunden är ovan grundvattenytan samt skyddad för regn.

Ska jag välja järnsand eller bergkross?

Det finns flera betydande aspekter att beakta vid val av material. Bergkross är ett jungfruligt konstruktionsmaterial som både ska sprängas loss, sorteras och transporteras innan det kan användas. Bergtäkter påverkar således miljön i närområdet (grundvattnet, vattenkvalitet och naturmiljö) samt orsakar buller, vibrationer och damning. Järnsandens tekniska egenskaper är fördelaktiga med avseende på tjälisolering samt lägre materialåtgång. Detta ger lägre koldioxidutsläpp och lägre anläggnings- och underhållskostnader.

Vid val av produkt måste flera tekniska och miljömässiga faktorer beaktas. Specifika lakegenskaper hos ett material kan givetvis vara viktiga, men det är också de tekniska egenskaperna samt livscykelperspektivet.

Hur ser myndigheterna på järnsand?

Så här ser Skellefteå Kommun på järnsand (extern länk)

Så här ser Länsstyrelsen på järnsand (extern länk)

Mark och miljödomstolen
Verksamheten vid Boliden Rönnskär tillståndsprövades 2013 av Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt. I tillståndsprövningen diskuterades frågan huruvida nytillverkad järnsand utgör en biprodukt eller ett avfall. Domstolen konstaterade då att den järnsand som produceras vid Rönnskär är en biprodukt och inte ett avfall.

Mark- och miljödomstolen godkänner användningen av järnsand som s k backfill i Bolidens gruva i Kankberg. Domstolen avfärdar tanken om att enbart halter och innehåll ska avgöra om ett ämne är ett avfall eller en biprodukt och anser att järnsand är en biprodukt i denna applikation.

Mark- och miljödomstolen godkänner också användningen av järnsand under en husgrund i Umeå och har upphävt tidigare beslut från Länsstyrelsen och Umeå kommun.

Om järnsand är så bra, varför säljs den inte till andra kommuner?

Järnsanden ska användas lokalt, eftersom kostnaderna för långväga transporter blir för höga. Med ökat transportavstånd ökar också miljöpåverkan.

Vad gör Boliden för att förbättra järnsandens egenskaper?

Järnsanden har redan nu mycket goda egenskaper när den används som konstruktionsmaterial. Alla produkter behöver utvecklas. Därför deltar Boliden i flera forskningsprojekt för att utreda möjligheterna att modifiera järnsanden så att den ska gå att använda i nya applikationer, t ex som komponent i byggprodukter.

Är järnsanden CE-märkt?

Järnsanden är sedan juli 2017 certifierad som ballast, enligt EU-standard. Certifieringen har gjorts av RISE, f d Statens provningsanstalt.

Här hittar du certifikat (pdf, nytt fönster)

Skulle järnsand kunna deponeras i det underjordsförvar som Boliden för närvarande bygger i anslutning till smältverket?

Underjordsförvaret ska användas för deponering av farligt avfall – inte en användbar produkt. Att deponera järnsanden i underjordsförvaret vore varken kostnads- eller resurseffektivt.